Veronica Aderö, Kostvägen
Blogg om mat, träning och livet. Inspiration, kostrådgivning,föreläsningar, kurser...

2020 > 09

Här är en annan favorit att variera/inte variera. Färsbiffar. Nu har jag en laddning fyllda med fetaost och ädelost (Kvibille grädd-ädel) vilket ju är hur enkelt (och gott!) som helst att ta fram och värma!

Ha en fin måndag!

Läs hela inlägget »

9 månader efter otrohet, skilsmässa, husförsäljning, flytt och ett nytt liv finns ljus i ögonen igen.
Och igår hade jag den ”sista” av tre fester som jag väljer att kalla ”skilsmässofester”.


Nej. Det är verkligen inte något att fira. Det var/är ett trauma. En sorg. Stress bortom allt jag upplevt. Ångest.
Men det finns alltid ljus. Och det finns alltid hopp. Det måste man försöka komma ihåg.

Redan i januari började jag skriva på en gästlista. Med de människor som på olika sätt, i stort och smått, stöttat och funnits där. Jag såg framför mig ljus, sol, dricka bubbel. Att jag på något vis, som jag då inte visste hur, tagit mig ut ”på andra sidan” och skulle fira detta.

Sen kom coronan. Vår-fest uteslutet. Otroligt frustrerande. Det var ju en målbild jag haft och ville uppfylla.

Eftersom jag är så lyckligt lottad att jag ville bjuda närmare 25 personer, kvinnor enbart, (det har funnits bra män där också, men detta var inte en fest för dem denna gång...) så kändes det som att detta aldrig skulle bli av. Sen kom jag på att jag delade upp det. Det blev alltså tre fester.


Igår var den ”sista”, som jag väljer att kalla ”senaste” för det kommer finnas annat att fira, det är jag övertygad om.

Det finns nästan alltid någon (eller några) som vill hjälpa. Som har tid. Som kanske delar din erfarenhet. Som kan lösa något du inte förmår tänka ut. Som kan hjälpa dig vidare. Som kan vara arg med dig. Ledsen med dig. Glad med dig.

Var inte tyst. Och tappa inte hoppet.

Läs hela inlägget »

Köpte nya jeans för en månad sen. De satt bra. Sen när jag provade dem för en vecka sen fick jag knappt på mig dem...

2 kg pang bom på höfter och midja. På en månad... Story of my life.
Inte lättare för mig än för någon annan... :)

Jag ”tillåter” mig att väga 5 kg mer än för 5-6 år sen. Det är okej. Men de kilona vill jag ha kontroll på. Kan liksom inte gå upp 5 kg var 5:e år... :)

Så nu striktar jag till kosten lite extra och hoppas denna ”överaskning” försvinner enkelt... ”Nya” kilon är oftast lättare att bli av med än ”gamla” kilon.

Springer gör jag inte för vikten utan för hälsa, kondition och minska stress.

Läs hela inlägget »

Min andra favorit på temat att inte äta varierat men ändå göra det är kycklinglårfilé!

Stek i bitar med en god krydda och ät i en sallad och en god olivolja ät med grönsaker i ugn, ät med hackat ägg med majonnäs, ät med en coleslaw... Eller med en avokado. Avokado är liksom aldrig fel.
Ha alltid kycklinglårfilé hemma!

Läs hela inlägget »

Variera mindre...? Låter det konstigt?

Min erfarenhet av ett gäng klienter och kostrådgivningar är att människor är väldigt ambitiösa i början av en kostförändring.
Men eftersom det gäller ”håll i, håll ut” om man vill ha en kost för viktminskning/ökad hälsa så brukar jag försöka hålla det enkelt. För att man ska orka i längden. För att man ska tycka det är gott, bli mätt...

Många brukar vilja ha massor av exempel på t ex ”frukostar utan bröd”. Jag har mängder av såna tips. Men VEM står varje dag och fantiserar ihop en ny frukost? Vi är vanemänniskor. Och det är inte fel...

Här har jag ett lunch/middagstips:
Varmrökt lax. Brukar köpa ”3 för 100 kronor” på Ica. Varierar tillbehören. Sallad med olika grönsaker. Kokta grönsaker. Blandade grönsaker. Varierat men ändå inte. Och nyttigt och bra mat! Är ju så vi vill ha det, eller hur?

Läs hela inlägget »

God förmiddag!

Jag fortsätter med min grukmeja i gröna smoothien men vill addera lite tips och erfarenheter:
Det nyttiga curcuminet tas upp än bättre i tarmen om det har sällskap av svartpeppar, så nu innehåller min smoothie även svartpeppar... Jag har också lärt mig att man måste ha plasthandskar för att hantera den färska gurkmejan annars blir man gul på fingrar/naglar, och det går inte bort i första taget...
Därför finns både plasthandskar och pulver (latmansvarianten) hemma hos mig nu...
Ha en fin lördag!

Läs hela inlägget »

Jag älskar ramslök. Fick tyvärr inte med mig någon sådan här från Gotland i somras men hittade den i en butik nära där jag bor. Såååå himla gott på en sallad!

Läs hela inlägget »

Plötsligt och ÄNTLIGEN har jag kommit under mina ”magiska” 6 minuter/kilometer som jag kämpat så länge med!

Förvisso ”bara” 3 km denna gång men nu känner jag hopp... 5 km under halvtimmen-snart händer det igen...
Man får liksom bara inte ge upp...

Läs hela inlägget »

Nyheter & Information

Instagram & Facebook
Jag finns också på Facebook (Kostvägen) och Instagram (kostvag
enveronica)!

Kontakt: info@kostvagen.se

Roligt att du hittat till min blogg!

Jag är Cert.Kostrådgivare inom lågkolhydratkost LCHF/Paleo och erbjuder förutom bloggen olika former av kostrådgivning, kurser och föreläsningar.

Jag tycker om god mat med naturliga råvaror, men vill också gärna ha enkla lösningar i matlagningen som inte tar för lång tid eftersom vardagen ofta kan kännas stressig. 

Jag bor med 6-åring,  katter (2 bengaler) i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm.

Jag har ätit lågkolhydratkost i mer än 11 år och har tack vare detta gått ner nästan 25 kg i vikt och uppnått ökad hälsa på olika sätt.
Jag är jätteglad för alla era mejl och kommentarer och försöker besvara dem alla.

Kontakta Veronica:

info@kostvagen.se


Laddar innehåll...
När folk säger ”det här jävla året som varit” tänker jag hela tiden först ”aha, har du också haft det jobbigt, typ haft en man som blev galen och stack och du fick riva upp dig och ditt barn till ny miljö och starta om ditt liv?”. Sen visar det sig att aha, de pratar ”bara” om Corona… (ja såklart finns det de som hade det värre än jag också men det är inte de jag pratar om just nu…). Jag ska vara helt komplett ärlig. Är nära galenskap vissa dagar känns det som. Som nu när jag sitter med årets tråkigaste arbetsuppgifter och inte ens har kollegor att skratta med. Jag klarar det knappt. Och då menar jag på riktigt. Jag hotar mig själv att inte få kaffe innan jag gjort klart en viss sak. Jag tar en promenad. Jag lovar mig själv någon trevlig belöning. Det spelar ingen roll. Det är en kamp. Inte bara att ”bita ihop och göra” som det brukar. Sen känns det som att jag är omgiven av mängder av zombies som bara med monoton röst säger ”det är som det är nu” och ”man ska ju inte träffas nu” eller ”snart kommer vaccinationen”. Jag vill skaka och ruska om dem och be dem ta sig samman och bara bete sig normalt. Men det får jag ju inte för då är jag närmare än 2 meter och det ”ska man ju inte”… På ett sätt mår jag mycket bättre nu än för två månader sedan när jag fick dåligt samvete av att gå på Ica eller Apoteket och tänkte hela tiden ”man ska inte, man bör inte” och retade mig på människor som gjorde ”som de ville”. Nu har jag ju släppt det helt. Försöker ”leva normalt” i en helt onormal värld och det är lite ensamt här… 😉 Jag stör mig inte på något som någon annan gör och det är otroligt skönt. Som tur är har jag några personer omkring mig som faktiskt också beter sig ganska normalt och som man kan ”leka vanligt liv” med i korta stunder här och var. Det räddar mig. Det och promenaderna. Promenaderna tog mig ur ångesten för ett år sen och de gör allt lättare nu också. Och jag tänker att det blir bättre i morgon. Det blir det nästan alltid.
Hoppas din januari går som planerat hittills. Och om inte så håll ändå kurs. Inget är ”förlorat” för att man inte följer en spikrak väg. Livet är inte en spikrak väg för någon. Men hälsan är bland det viktigaste. Så tänker jag. Inte att plåga sig med olika dieter och jättejobbiga träningar. Utan att göra det man kan för att må bra, fysiskt och psykiskt. Man kan inte välja det ena, vi är en helhet. Jag jobbar vidare med långa promenader i dagsljus. Och hitta bättre koncentration. Efter den stress som varit senaste året med separation, flytt, corona så känner jag att fokuset blivit sämre. Då jobbar jag på det. Smaken och lukten är inte tillbaka fullt ut. Det har nu gått drygt två månader och jag skulle säga att det är på kanske 80% av vad den varit så visst går det framåt men... Jobbar vidare med zink och luktträning. Kaviar på mackan är ett måste för att få in saltet, som jag känner bra. Ha en fin söndag!
Det tog väldigt lång tid eftersom han inte orkade fullfölja det han påbörjat och dessutom lyckads fördröja processen ytterligare. Men idag är detta jag. Nytt år. Nytt liv. Det kommer blir bra! 🙏🏻🥂

Tips på bra länkar:

Statcounter