Veronica Aderö, Kostvägen
Blogg om mat, träning och livet. Inspiration, kostrådgivning,föreläsningar, kurser...

2020 > 07

Målet med min löpining har alltid varit samma: Att må bra, få bättre kondition samt att kunna springa 5 km på under 30 minuter (och milen under timmen men den distansen var längesen).

Senaste rundan på 4 km låg på 6.04 minuter/kilometer så det är nära. Men det sista är svårt...
Nu tränar jag intervaller med att gå fort 1 km och springa 1 km. För att få in snabbheten och farten i benen. Vi hoppas det funkar... Nära nu...

Läs hela inlägget »

Sommaren pågår för fullt och går såååå fort!

Min balkongodling har gett mig både tomater, basilika och jordgubbar. Nu väntar jag på chilin. Tre olika sorter. Det är en annorlunda semester för mig i år.
Första sommaren på 15 år jag inte har hus eller landställe. Första sommaren som ”ensam” förälder. I stan. Första sommaren som singel sedan -2011. En pandemi pågår fortfarande.
Allt är nytt. Känslorna blandade. Vilket jag låter dem vara. Jag tånker att det är okej att vara jätteglad ena dagen och ledsen en annan.
Kommer åka till Gotland och njuta av havet. Havet är det bästa som finns för att få ro. I alla fall för mig.

Funderar på att bli mer aktiv med kostrådgivningen/coachning till hösten. Har inte gjort så mycket sen Eric föddes men det ger mig otroligt med energi att möta er och förhopningsvis kunna hjälpa till!

Läs hela inlägget »

Detta är min standard-maträtt denna sommar. Varierar en del men basen är gröna blad typ babyspenat. Sedan grönsaker som finns hemma och sen är det kyckling på toppen. Med variation med fetaost, avokado, bacon, rödlök.
Toppas med olivolja, salt/peppar och chili-rostade sesamfrön.

Hoppas ni har en fin sommar. Jag låter tid och lust styra uppdaterandet av bloggen, följ mig gärna på Instagram, kostvagenveronica.

Läs hela inlägget »

Mina energi-nivåer åker fortfarande jojo och det är så det är nu och får vara så.
Så nu skalar jag ner. Är ensam och tar det lugnt. Och säger nej till en del.
Går på magkänsla helt. ”Vill jag detta just nu?” Då är det ett ”ja”. Annars ett nej.
Är ute och rör på mig i någon form minst 1 1/2 timme om dagen. Annars finns inga krav. Bara lust och känsla.


Stress är farligt. Den måste motarbetas med alla medel. Tänk på det.
Vara i naturen. Äta mycket grönt. Träning. Och umgås med de som ger energi. Och champagne. ”När livet ger dig motgångar, ge dig själv champagne” ;).


Jag brukar tjata om att vara sin egen bästa vän. Tycker det är en sådan bra påminnelse.
Vilket råd hade du gett din bästa vän om den varit i din situation? Då blir det svåra enklare.
Och vilka måsten ÄR på riktigt måsten?

Läs hela inlägget »

Jag är uppväxt med att se siluetten av Sofia kyrka.
Min pappa har alltid bott på Södermalm.
Jag har åkt pulka nedför backen vid kyrkan när jag var barn.
Jag har som vuxen sprungit uppför backen ett antal gånger när jag sprungit ”Midnattsloppet”.

När jag separerade första gången efter en 13-åring relation, med en fantastisk person som jag fortfarande har som vän, så fick jag i några månader hyra en lägenhet rakt nedanför kyrkan så jag såg siluetten igen. Varje kväll från soffan. Det var mörkt ute men Sofia kyrka lyste tryggt och stabilt i höstmörkret.

När jag den 15 januari, årets mörkaste tid på många sätt, var här i Hammarby sjöstad på informationsmöte i det som skulle bli Erics nya skola, tittade jag plötsligt upp när jag sprang mellan skolan och bilen och då såg jag den bara lysa upp.
Den välbekanta siluetten av Sofia Kyrka.

Och då grät jag en liten skvätt. Och stannade tlll. Och visste på något sätt att allt skulle bli bra ändå till slut.

Och här är den idag. Sofia Kyrka. Och nej, jag är inte sponsrad...;)

Läs hela inlägget »

Nu när det varit varmt har det blivit mycket sallader och hämtmat. Men nu kom ett lågtryck in och igår frågade Eric plötsligt ”vad är köttfärslimpa?” Och då kom jag på att det var ÅR sen jag lagade det! Trots att det är en stor favorit.

Ni kan söka köttfärslimpa på bloggen och få fram mängder av varianter! Idag blev det en baconlindad med gräddsås från Dietdoctor.
Eric älskade den!

Ha en fin söndagkväll!

Läs hela inlägget »

Nyheter & Information

Instagram & Facebook
Jag finns också på Facebook (Kostvägen) och Instagram (kostvag
enveronica)!

Kontakt: info@kostvagen.se

Roligt att du hittat till min blogg!

Jag är Cert.Kostrådgivare inom lågkolhydratkost LCHF/Paleo och erbjuder förutom bloggen olika former av kostrådgivning, kurser och föreläsningar.

Jag tycker om god mat med naturliga råvaror, men vill också gärna ha enkla lösningar i matlagningen som inte tar för lång tid eftersom vardagen ofta kan kännas stressig. 

Jag bor med 6-åring,  katter (2 bengaler) i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm.

Jag har ätit lågkolhydratkost i mer än 11 år och har tack vare detta gått ner nästan 25 kg i vikt och uppnått ökad hälsa på olika sätt.
Jag är jätteglad för alla era mejl och kommentarer och försöker besvara dem alla.

Kontakta Veronica:

info@kostvagen.se


Laddar innehåll...
När folk säger ”det här jävla året som varit” tänker jag hela tiden först ”aha, har du också haft det jobbigt, typ haft en man som blev galen och stack och du fick riva upp dig och ditt barn till ny miljö och starta om ditt liv?”. Sen visar det sig att aha, de pratar ”bara” om Corona… (ja såklart finns det de som hade det värre än jag också men det är inte de jag pratar om just nu…). Jag ska vara helt komplett ärlig. Är nära galenskap vissa dagar känns det som. Som nu när jag sitter med årets tråkigaste arbetsuppgifter och inte ens har kollegor att skratta med. Jag klarar det knappt. Och då menar jag på riktigt. Jag hotar mig själv att inte få kaffe innan jag gjort klart en viss sak. Jag tar en promenad. Jag lovar mig själv någon trevlig belöning. Det spelar ingen roll. Det är en kamp. Inte bara att ”bita ihop och göra” som det brukar. Sen känns det som att jag är omgiven av mängder av zombies som bara med monoton röst säger ”det är som det är nu” och ”man ska ju inte träffas nu” eller ”snart kommer vaccinationen”. Jag vill skaka och ruska om dem och be dem ta sig samman och bara bete sig normalt. Men det får jag ju inte för då är jag närmare än 2 meter och det ”ska man ju inte”… På ett sätt mår jag mycket bättre nu än för två månader sedan när jag fick dåligt samvete av att gå på Ica eller Apoteket och tänkte hela tiden ”man ska inte, man bör inte” och retade mig på människor som gjorde ”som de ville”. Nu har jag ju släppt det helt. Försöker ”leva normalt” i en helt onormal värld och det är lite ensamt här… 😉 Jag stör mig inte på något som någon annan gör och det är otroligt skönt. Som tur är har jag några personer omkring mig som faktiskt också beter sig ganska normalt och som man kan ”leka vanligt liv” med i korta stunder här och var. Det räddar mig. Det och promenaderna. Promenaderna tog mig ur ångesten för ett år sen och de gör allt lättare nu också. Och jag tänker att det blir bättre i morgon. Det blir det nästan alltid.
Hoppas din januari går som planerat hittills. Och om inte så håll ändå kurs. Inget är ”förlorat” för att man inte följer en spikrak väg. Livet är inte en spikrak väg för någon. Men hälsan är bland det viktigaste. Så tänker jag. Inte att plåga sig med olika dieter och jättejobbiga träningar. Utan att göra det man kan för att må bra, fysiskt och psykiskt. Man kan inte välja det ena, vi är en helhet. Jag jobbar vidare med långa promenader i dagsljus. Och hitta bättre koncentration. Efter den stress som varit senaste året med separation, flytt, corona så känner jag att fokuset blivit sämre. Då jobbar jag på det. Smaken och lukten är inte tillbaka fullt ut. Det har nu gått drygt två månader och jag skulle säga att det är på kanske 80% av vad den varit så visst går det framåt men... Jobbar vidare med zink och luktträning. Kaviar på mackan är ett måste för att få in saltet, som jag känner bra. Ha en fin söndag!
Det tog väldigt lång tid eftersom han inte orkade fullfölja det han påbörjat och dessutom lyckads fördröja processen ytterligare. Men idag är detta jag. Nytt år. Nytt liv. Det kommer blir bra! 🙏🏻🥂

Tips på bra länkar:

Statcounter