Veronica Aderö, Kostvägen
Blogg om mat, träning och livet. Inspiration, kostrådgivning,föreläsningar, kurser...

2020 > 06

Få saker slår en vällagad köttbit i min värld men jag gillar också grönt.

När jag följde ALP så är det en dag i veckan när man enbart äter grönsaker/frukt/bär och jag gillade den dagen pga det enorma urvalet som då enbart fantasin begränsar.

Hittade då Eat your garden som ligger nära mitt jobb och vill verkligen rekommendera det. Otroligt goda smaksäkra maträtter med fina råvaror.
Idag blev det ”summer-rolls” med b la mango,avokado och mynta- sen en stark chili-röra. Otroligt gott.

Ha en fin kväll och drick mycket!

Läs hela inlägget »

Idag fick lite äpple åka med i den gröna, blev mycket gott!

Dagens smoothie
2 dl babyspenat
2 dl vatten
1 pressad citron (ekologisk!)
2 cm ingefära
1/2 skalat äpple
3 bitar fryst mango

Läs hela inlägget »

Wow, vilka dagar, vilket väder! Några veckor kvar till semester för min del så bara att kämpa på! Lusten att laga mat är borta, min kropp vill ha grillat och sallader- funderar på en elgrill till balkongen.

Kyckling, avokado och bearnaise-sås är i alla fall inte komplicerad matlagning, men väldigt gott i all sin enkelhet.
Ha en härlig kommande vecka med mycket sol!

Läs hela inlägget »

Från det ena till det andra:

Jordgubbssäsong! Hur hanterar man jordgubbar om man äter lågkolhydratkost?

Det finns inga "man". Vi är alla olika och reagerar olika. Dock behöver många av oss vara försiktig med jordgubbar av olika skäl. De innehåller lite mer kolhydrater än t ex hallon och blåbär. Man blir inte mätt av dem och det är lätt att överäta. De är också söta och kan trigga igång sötbehovet hos sockerkänsliga.
Hur hanterar JAG jordgubbar?
När jag viktminskade vara jag ytterst restrektiv, kanske blev totalt 2 askar på hela den sommaren.
Nu reagerar min kropp annorlunda och jag begränsar mejeri men äter jordgubbar så mycket det går!

Jag rekommenderar annars att äta jordgubbar med grädde, vispad eller ovispad, för att uppnå mättnad. Eller bestämma innan hur många som ska ätas och hålla fast vid det. Kokosgrädde är också ett alternativ.
En stor "fördel" är också att svenska jordgubbar ju äts under en begränsad tid på året och tar ju liksom slut sen...

I år odlar jag även sorten ”Korona” på balkongen, ser ut att bli mycket bär!

Läs hela inlägget »

När de två möttes den där kvällen på den billiga restaurangen, kvällen när han inte sa ”NEJ,jag är gift” och hon inte sa ”NEJ, du är gift” så var det ingen av dem som från den stunden tog något som helst ansvar för en enda konsekvens av det handlandet.

Jag kan till VISS del förstå att relationer vid sidan av ibland kan växa fram. Jag tycker man ska lämna befintlig relation först men det är en annan femma. Det är tråkigt och jävligt men det händer.
Det som hände mig händer inte ofta. Inget växte fram utan enbart impulser styrde. Och idioti, för att tala klarspråk.
Att två människor möts slumpartat på en AW och BÅDA tycker att det verkar vara en bra idé att inleda en relation trots att den ena är gift hör inte till vanligheterna.
Det normala och friska här är ju att en av dem stoppar. Självklart helst då den som 3 månader tidigare gift sig och som 4 månader tidigare dragit igång ett stort pool-arbete vid huset för över en halv miljon kronor. Men som nu istället gör valet att dra någon svajig lögnaktig version på temat ”min fru förstår mig inte” som inte ifrågasätts i den grad det borde ha ifrågasatts.

När jag berättade för vänner vad som hänt trodde de mig inte ”Nej det går inte till så, de MÅSTE ha träffats längre tid”. Nej. Det gick till så här.

Han hade inte några som helst problem att ha en sexuell relation med två personer samtidigt. Inga problem hade han heller att säga ”jag älskar dig” till två personer samtidigt. Eftersom de orden helt saknar berydelse från hans sida.
Och inga som helst tveksamheter fanns heller att krossa vår familj efter ett par träffar med en okänd person. Inga tveksamheter och inget ansvar. Han stack och tänkte byta liv.


När deras förhållande efter ett par taffliga träffar outas om hemma hos oss en månad senare, den 1:a advent och 10 dagar innan Erics 6:e födelsedag, är det starten på en mardröm. En verklig mardröm. Där mardrömmen faktiskt inte är otroheten i sig utan alla konsekvenser som blir. Och att de två inte tar något ansvar för dem. Inget alls.
Jag förstår på en gång att huset måste säljas. Hans underliga idé om att människan han inte känner alls ska flytta in är helt orealistisk och p g a pool-arbetet blir konsekvensen ekonomiskt att ingen av oss kunde bo kvar i huset.
Vem tog ansvar då? Vem tog ansvar för att vårt barn var tvungen att byta skola och lämna alla sina vänner sen 5 år? Att mina katter inte längre får vara utekatter? Vem av dem tänkte på det när de planerade sin gemensamma framtid?
Ingen av dem tog heller ansvar för att få huset i presentabelt skick till visning. Ingen av dem tog ansvar för att poolen skulle bli färdigställd. Ingen fixade material och kaffe till hantverkarna. Ingen av dem betalade heller de 60.000 kr extra det kostade. Ingen fixade bilen som gick sönder. Ingen av dem skötte kontakten med mäklare.
Medan de två på allvar lekte ny familj och tydligen trodde att de skulle flytta ihop och köpa villa, volvo, vovve så var det heller ingen som heller tog ansvar för att lämna och hämta vårt barn i skolan. Och vem tog ansvar för barnets välmående? Inte någon av dem. Bara deras egna egon var värt något.

När man med berått mod försöker krossa barnets mamma, helt utan minsta respekt för henne, så kanske man måste ta något slags ansvar för barnet i fråga kan man tycka? Men nej.
Jag fick leva med hot och utbrott och tre månader av mitt liv är som ett svart hål. Som en mardröm dygnet runt var det. Där adrenalinet pumpade och pressen och stressen och ångesten var fruktansvärd.


Kommer jag förlåta detta? Aldrig. Jag förlåter aldrig den som inte visar respekt för andra människor. Som inte tar sitt ansvar. Som sätter sina behov främst.
Det som alla andra visste skulle ske hände till och med fortare än vi trott. Deras relation, ”relation”, tog slut lika fort som den startade. Ingen tog ansvar då heller. För då trodde han att han kunde ”flytta hem”. Bo med mig. Som att inget hänt. Fast ALLT hade hänt.
Han var inte ”välkommen där” sa han. Som att han var ”välkommen” med mig. Aldrig någonsin har en person varit så lite ”välkommen” som han var då. Men det struntade ju han i. Han gjorde det som passade honom bäst. Igen.


Mitt liv kommer bli bättre utan en sådan här person.
Om man inte vill läsa sin historia så är ett tips att aldrig gifta sig med någon som driver en blogg eller att inleda en relation med någon vars fru driver en blogg och som vägrar ta skit från människor som inte visar respekt och beter sig bra. Mig tystar ingen. Och jag har tagit allt ansvar.
I förra veckan var det skolavslutning i Erics nya fina skola. De skulle skriva om sina bästa minnen från skolåret. Eric skrev ”Gustav Vasaskolan”. Sin gamla skola.
Den skola där han gått 1 1/2 termin innehåller såklart många fina minnen.
Ingen av dem tog ansvar för det heller.
Jag står här. Ensam med alla förklaringar på ett komplett oförklarligt beteende.
För DET finns ingen förlåtelse och ingen förståelse.
Någonsin.


Och ja, jag kommer prata och skriva om detta så mycket jag vill och känner för. Har fått mycket respons från människor som på olika sätt känner igen sig och som finner tröst av att inte vara ensamma.

Läs hela inlägget »

Jag var inne på mitt 13-onde levnadsår när Olof Palme mördades och för mig var och är det enormt tydligt att det finns ett ”före och efter” för Sverige som land. Precis som det kommer finnas ett före och efter Corona.

Sommaren 1989 gick jag upp klockan 03.30 en morgon för att ta nattbussen in till Stockholms tingsrätt för att köa för att få en av de 6 platser som varje dag delades ut till allmänheten att vara åhörare på rättegången mot Christer Pettersson i tingsrätten.
En dag jag aldrig glömmer.
Idag är det en fin torsdag i skolavslutningstider. Inget och allt är sig likt.
Jag och Lewis delade på en fröknäcke med makrill idag. Tillsatte även lite äpple i min gröna smoothie. Kokosghurt med svenska jordgubbar och granola.
Ha en fin torsdag!

Läs hela inlägget »

Vispgrädde med äkta vaniljpulver, goda svenska jordgubbar och en kopp grönt te.
Nu laddar jag för partiledardebatt. Missar aldrig en sån...

Läs hela inlägget »

Tomater, mozzarella, basilika, salt, peppar och massa god olivolja.
Går inte att få så mycket enklare lunch som samtidigt är så god och ”smakar sommar”

Läs hela inlägget »

En enkel sallad och en supergod butiks-tillverkad bearnaise är tillbehör till kött som jag aldrig kommer tröttna på!

Har börjat äta mer fisk och skaldjur (min kropp vill ha det och jag lyssnar) men en god köttbit är alltid en god köttbit.

Läs hela inlägget »

Jag gör smoothie till Eric varje morgon med bas av mandelmjölk och sen mango, hallon och blåbär.

Började med att använda denna organiska mandelmjölk men eftersom den är dyr, så bytte jag till Garant ekologiska mandelmjölk och tänkte att det inte var någon skillnad.
”Den här smoothien smakar likadant som hur du brukar lukta under dina armar” var den omedelbara kommentaren utan att han ens visste att jag bytt sort.
Oklart om det var deodorant eller svett, haha, men han vägrade dricka.
Bara att byta tillbaka alltså. En nyttig god frukost är guld värd i vår lilla familj!

Läs hela inlägget »

Vissa dagar är jag superpigg och energisk. Orkar hur mycket som helst. Andra dagar är jag komplett utmattad. Förstår inte hur andra människor orkar allt...
Saknar min restorative yoga. Gymet där jag har gymkort är nu 4 mil från där jag bor så jag måste lösa det på annat vis vilket jag inte hunnit/orkat.
Jag gör saker som ska tillsätta energi. Är utomhus mycket. I naturen. Äter mestadels bra och gröna smoothies är måsten varje dag. Sen försöker jag göra roliga saker. När jag orkar.
Och allt med coronan är ju fortfarande surrealistiskt och vissa dagar känner jag bara -väck mig.
Sen övar jag varje dag på att vara snäll mot dig själv.
Övar du också på det?
Om du är din egen bäste vän (vilket du väl är?), skulle du be den vännen lyssna till sin kropp eller pressa sig själv hårdare om den är trött? Skulle du säga ”bit ihop” om den var ledsen?
Nej. Vi är generellt sett alldeles för hårda mot oss själva och det behöver vi jobba på.
En dag i taget.

Läs hela inlägget »

Nyheter & Information

Instagram & Facebook
Jag finns också på Facebook (Kostvägen) och Instagram (kostvag
enveronica)!

Kontakt: info@kostvagen.se

Roligt att du hittat till min blogg!

Jag är Cert.Kostrådgivare inom lågkolhydratkost LCHF/Paleo och erbjuder förutom bloggen olika former av kostrådgivning, kurser och föreläsningar.

Jag tycker om god mat med naturliga råvaror, men vill också gärna ha enkla lösningar i matlagningen som inte tar för lång tid eftersom vardagen ofta kan kännas stressig. 

Jag bor med 6-åring,  katter (2 bengaler) i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm.

Jag har ätit lågkolhydratkost i mer än 11 år och har tack vare detta gått ner nästan 25 kg i vikt och uppnått ökad hälsa på olika sätt.
Jag är jätteglad för alla era mejl och kommentarer och försöker besvara dem alla.

Kontakta Veronica:

info@kostvagen.se


Laddar innehåll...
Andra löpturen post covid -19! 💪🏻🙏🏻🏃 Hopp finns! Verkligen! Smaken har kommit tillbaka ytterligare lite. Väntar på mer!😊 Hålla ut! 👍🏻
Det gör skillnad att börja veckan på toppen! 🙏🏻💪🏻
Tänk om Stefan Löfven sa i TV ”nej nu är det alldeles för många som struntar i restriktionerna och har högt blodtryck och typ 2 Diabetes och flera tusen kommer dö av det. Och det kommer bli värre… Och vi vet inte vilka vi får fira jul med p g a det”. Sveriges dödlighet är inte förhöjd i år p g a Covid -19. Det metabola syndromet. Det är det svenskar dör av. Och som gör att man inte klarar ett virus. Men det införs inga restriktioner. Det tas fram mediciner med biverkningar. Säger inte vad som är rätt och fel. Vet för lite. Men många andra vet också för lite. Men säger ändå vad som är rätt och fel. Vi måste tänka själva. Och tänka logiskt… Vem behöver vara rädd för vad...? Metabola syndromet: högt blodtryck diabetes (typ 2) övervikt rubbade blodfetter

Tips på bra länkar:

Statcounter