Veronica Aderö, Kostvägen
Blogg om mat, träning och livet. Inspiration, kostrådgivning,föreläsningar, kurser...

2020 > 05

Hade problem med att ladda bilder plötsligt men här var bilden som hörde till inlägget nedan.

Läs hela inlägget »

Jag försöker att hålla veckorna ganska mejeri-fria också gör jag istället undantag på helgen med yoghurt eller ost eller vad det nu kan vara.


När jag blev 44-45 år så ändrades nämligen vad som fungerar att äta för mig om jag vill hålla vikten och må bra. Tyvärr.
Om jag förut gick upp i vikt av att se en kolhydrat på vykort (typ...) så är det nu feta mejerier som gör detta, oavsett uteslutande av kolhydrater.
Kaffe med vispgrädde är no more...

Kokosghurt tycker jag kan ta lite tid att ”vänja” sig vid, så om du vill ställa om, blanda gärna 50/50 med vanlig rysk/turkisk yoghurt och ”trappa ner” sen.

Jag kör oftast med Garant naturell men idag är det ju fredag...:)

Läs hela inlägget »

Det är sådan enorm skillnad nu mot i januari.
När jag grät varenda gång på tåget till och från jobbet eller i bilen till och från skolan. Däremellan fick jag bita ihop för Erics skull.
Allt var ett kaos och jag kunde inte i min vildaste fantasi se hur jag skulle orka med allt praktiskt.
Och nu är jag här. Solen skiner och jag kan åka båt till jobbet.

Vet att ni är flera läsare som är/har varit i liknande och vill rekommendera
Mikael Larsen.
Han har webinar i olika ämnen och har även skrivit böcker.
Läste en text i veckan av honom som var mycket igenkänning i:

Text Mikael Larsen:
...
Alla förhållanden har sina årstidsväxlingar, sina perioder av emotionell lågkonjunktur, då vi missförstår och kommunicerar förbi varandra. Som en del av livet genomgår vi även personliga förändringar: vi blir äldre, liksom våra föräldrar och barn. Det som en gång var viktigt för oss har nu lagts i kulisserna och nya intressen fångar vår uppmärksamhet. Landskapet ser helt enkelt inte ut som förr!
I våra nära förhållanden behöver vi få känna lugnet, en skön upplevelse av hemkomst tillsammans med någon, känna oss vackra och fantastiska när en partner tittar på oss med förundrande ögon (ja, ibland måste det få ske). Att få vara oss själva i sällskap med just den där kvinnan eller mannen.
Jag läser era mail, kommentarer, lyssnar till klienters berättelser och mina egna tidigare erfarenheter, där vi ständigt invaderas av frågetecken kring vår egen person och förhållandet. Istället för känslan av att ha kommit hem, har vi förlorat oss själva på vägen. Förälskelse, attraktion och rädsla för att bli övergivna, känna oss utbytbara och misslyckade, gör att vi klamrar oss fast. Den här gången vill vi att det ska fungera!

Det finns en djup känsla inom oss som vi till varje pris vill undvika; den som säger: ”titta! Än en gång har du ställt till det! Du kan inte ha ett normalt förhållande!”
Dessa självanklagelser! Vi använder psykologiska modeller som vapen mot vårt jag – t.ex. ”det är mitt ambivalenta anknytningsmönster som sänker mig! Om det inte var för…”

Men tänk om det i en hel del fall (fler än vi kanske kan föreställa), handlar om att den vi är i relation med, har ett mobilt, halt och otryggskapande beteende som gör oss ambivalenta i vårt sätt att relatera?

Känn på tanken att det inte alltid måste handla om vår uppväxt, separationsbagage och eventuella trauman, utan om kvinnan eller mannen som du har vid din sida (och ändå inte), som för sig på ett sådant sätt genom livet, att det aldrig kan bli rätt?
I en hel del fall, kan vi skapa oss en betydligt mindre otrygghet och t.o.m. styrka genom att vistas i en helt annan relationsmiljö, där den emotionella syresättningen är oändligt mycket rikare.

Vi människor har enorma resurser till självläkning – så länge som vi exponerar oss för hälsosamma sällskap, vistas i naturen och samlar på andra skönhetsintryck, och på djupet inser att vi överlever hjärtesorg.

Anknytningsmodellen är en psykologisks karta, inte själva terrängen. Klamra dig inte för hårt fast vid för teorierna, utan se dem som resurser på vägen, inte själva vägen.

Vi förändrar oss själva genom var vi vistas.
...

Läs hela inlägget »

Steka pannkakor är typ det tråkigaste jag vet så tur att jag inte har flera barn att steka till... :)

På onsdag är det uflykt med matsäck med skolan för Eric, han har fått önska själv vad han ville ha med och som tur var önskade han bra saker så jag kan tillgodose önskemålen:
Pannkakor med sylt (glutenfritt och sockerfri sylt)
Köttbullar (jag gjorde en rejäl sats med köttbullar så jag har i frysen, så himla smidigt)
Jordgubbar
Loka bubbelvatten med hallonsmak

Läs hela inlägget »

Ibland blir det konflikt. Vill alltid köpa svenskt kött och allra helst fläskkött.

Men hittar jag ett bacon utan nitrit som är ekologiskt- ja då blir det Danskt...

Läs hela inlägget »

Träning som blir av är bra träning!

Om du jobbar hemma eller om det är helg-hoppa i träningskläderna direkt på morgonen!

Sen, om du är som jag och börjar vela om det inte är skönare i soffan eller göra nåt annat, så är du redan ombytt och att byta om direkt från träningskläder till vanliga kläder utan träning däremellan är helt enkelt inte ett existerande alternativ :).

Läs hela inlägget »

Lunchpromenad runt sjön och sen en omelett vid hemmakontorets skrivbord. Så ser denna helt vanliga maj-måndag ut för mig.

Hur har ni det? Hur går motionen i corona-tider?

Jag har alltid varit väldigt dålig på att utnyttja gymkort maj-oktober för då tänker jag att jag ”tränar ute”. Ibland tänker jag det bara. Nu gör jag det. Måste för att må bra.
Ångrar det aldrig efteråt.
Ha en fin måndag!

Läs hela inlägget »

Yoghurt med hallon/blåbär. Grön smoothie och clean eating-äggmacka till frullen idag.
Jag har läst/lyssnat på alla Simon Häggströms böcker om prostitution. De är vidriga och man mår illa, och man måste vänta ett tag mellan böckerna för det är extremt tung läsning.
De torskar som grips ångrar sig alltid. För de greps ju. Då kommer de på att de ångrar sig.
De vädjar till polisen, skicka brev hit och dit till andra adresser och frun får inte veta och ”det skulle krossa dom” på X antal olika vis...
Som att det alltså är polisens insats som krossar dem. Inte deras eget agerande.

Det väcker en djup avsky hos mig. Och förakt.
Och det är alltid första gången också. Alltid.
Domstolen får ju avgöra, men den som tror att Paolo 51 år, en tidig torsdagkväll i pandemi-tider, får en spontan idé att besöka en prostituerad lite sådär bara, den är väldigt naiv.
11 män greps. EN kvinna var där. En fattig utsatt kvinna.
Vi är inte intresserade av att höra mer om Paolos uppväxt nu.
Eller höra ett enda ord faktiskt.

Han kan ägna all sin tid åt, att i tystnad bortom allt rampljus, försöka reparera de skador som HAN åsamkat sin familj.

Läs hela inlägget »

Lunch idag. Varmrökt citronlax med butiksgjord skagenröra och avokado.


Mitt i lunchen får jag läsa att Paolo R greps i natt (bland annat av den fantastiska polisen Simon Häggström-läs hans böcker!) och jag säger det igen:
Karma. Det tog lång tid i detta fall men plötsligt händer det.


Vi växte upp i samma förort. Jag såg hans attityd mot tjejer. Hur han fortsatte slåss fast han sa att han slutat. Allt klotter.
Han hävdade många gånger hur han förändrats men jag köpte aldrig det.
Hans delvis föraktfulla människosyn (mot t ex kvinnor och överviktiga) sken igenom. Och jag har ALDRIG handlat någon av hans produkter eller ätit på någon restaurang han är inblandad i.

Lustigt faktiskt- gick förbi en av hans restauranger nära min bostad igår och tänkte ”hit ska jag aldrig gå”.


Ja alla förtjänar en andra chans. Men han har redan fått så många.
Och i natt skulle han köpa en rumänsk prostituerad.
Hoppas att han aldrig mer får uppmärksamhet.

Läs hela inlägget »

Mycket sallad nu, har ärit det jag varit sugen på och som tur är så är der (just nu) mycket grönt.

Idag sallad med babyspenat, edamamebönor, avokado, gurka samt KRAV-kyckling och KRAV-bacon (från Melins) och hyvlad parmesan på toppen.
Men grön röra och extra olivolja blir man rejält mätt.

Läs hela inlägget »

Hur mår ni? Lever ni eller står ni ut?


Vissa dagar vill jag bara bli väckt. De dryga 5 senaste månaderna har varit helt surrealistiska. Tänk om jag vetat. Om någon sagt till mig i november:
”Veronica, om 5 månader lever du ett helt annat liv. Du kommer avboka två resor nu inom kort. Din man kommer bete sig komplett galet, du måste färdigställa poolbygget själv och sälja huset fort. Ni kommer skilja er.
Sen kommer du flytta.
Du och en underbar vän och granne kommer på 3 timmar packa ihop allt du äger och bara sticka och du kommer flytta in i en lägenhet 4 mil bort...”


Vid det laget hade jag varit chockad och typ skrattat åt det overkliga...


Sen fortsättningen...:


”Du kommer boka en ny välbehövlig resa. MEN du måste avboka den också för det kommer ett virus och tar över allt och världen stänger ner...”


Ja ni fattar...
Där någonstans. Vad gör man?


Jag har någon konstig förmåga att när allt VERKLIGEN blir för mycket, då kan jag ”skratta åt eländet”.
Inte hela tiden. Inte varje dag. Inte alls.När man har ångest (har tack och lov gått över) skrattar man inte. Men då och då gör jag verkligen det.
Och jag hade ett bra liv. Men jag har fortfarande ett bra liv. På många sätt bättre.


I vissa stunder är allt som ett vacuum. I andra stunder så otroligt bra och det är på något sätt ”tryggt” mitt i otryggheten.


Vad gör DU för att tackla den tid som nu är? Och är du rädd?
Jag är försiktig. Men ”orkar inte vara rädd” långa stunder. Min vardag är mitt fokus och jag tror att det är bra. Vardag och rutiner.
Ser vardagen inte ut idag som igår? Då är det din nya vardag och då hanterar du den efter bästa förmåga.


Promenader längs vatten, gröna smoothies, vänner och ett och annat glas bubbel är mina främsta hälsomarkörer just nu.


Jag citerar den underbara Ida Boströms ständiga mantra hon hade fram till sin sista dag: ”En dag ska vi alla dö. ALLA andra dagar ska vi leva...”


Tack Per Olov Enqvist!

Läs hela inlägget »

Köpte med ett gott salt från dagens utflykts-mål. Havssalt med örter.

Ett utflyktsmål jag älskar annars är ju Hallonparken. Underbara nyttiga hallon som man kan fylla frysen med och ta fram mörka ruggiga höst/vinterdagar!

Utflyktsmål nära Stockholm gäller nu. Tills vi får höra annat. Tacksam att det finns så mycket fint så nära!

Läs hela inlägget »

Odla eget ätbart är sån kick och är något av det jag kommer sakna mest när jag inte bor i hus.
MEN jag vill ha världens härligaste balkong istället med massa växter och sköna sittplatser för ett glas rosé i solen-så det satsar jag på nu!

Kommer bli 3 olika sorters chili, örter, tomater samt hoppas att jordgubbarna ”Korona” kommer till middommar... :)
Sen ska det bli lummigt med rosa/lila färgskala på blommor är planen!

Läs hela inlägget »

Ett negativt resultat på dagens test av antikroppar mot Covid -19.
Eller dagens ögonblicksbild ska man kanske säga. Med en fel-marginal där sensiviteten är 90 procent och specificiteten 99 procent.

Vad gör jag med infon? Svar: Lever ”som vanligt”. Håller avstånd. Undviker tunnelbana. Tvättar händerna extra och håller tummarna...

Ha en fin fredag!

Läs hela inlägget »

Jobbar hemifrån. Varvar det med att vara på kontoret. Undviker trång kollektiv-trafik och håller avstånd.

I morgon ska jag ta ett ”antikropps-test” som vi erbjudits via jobbet som jag är sjukt skeptisk till men ändå accepterat p g a någon konstig nyfikenhet... För hur ska provsvaret hanteras?!?

Idag blev det kycklingsallad med min gröna röra till lunch.

Läs hela inlägget »

Godaste gröna smoothien! Mangon är pricken över I för smaken och även att den blir kall och god.
Eric får sin variant med en perfekt blandning av hallon, blåbär och mango.

Grön supersmoothie
1-2 personer

2 nävar grönkål
1 näve bladspenat
1 cm ingefära
1/2-1 saft från pressad citron
2-3 bitar fryst mango
2 dl vatten

Läs hela inlägget »

Två saker som är superviktiga för att må bra och orka när det är tufft- vänner, träning och återhämtning. Okej, tre saker...

Corona-käftsmällen har inte gjort något roligare men jag fokuserar ändå på det ovan. Idag sprang jag. Första ”längre” löpturen sen december. Det var tufft, INNAN...

Läs hela inlägget »

Just nu känns en Thailands-resa långt bort men man kan ju äta Thailänsk mat ;)...

En röd curry gjord på Garant koksgrädde, med KRAV-kyckling. På en bädd av blomkålsris och toppat med koriander.
Ha en bra måndag-kväll!

Läs hela inlägget »

Kaviars vara eller icke vara i LCHF har jaf hört diskussion om i över 10 år :)
En viktig faktor är ju mängden...

Jag brukar få ”kaviar-craving” ungefär en gång om året. Då köper jag en tub. Sen brukar min craving vara borta (förutom när jag var gravid och hade en mer långvarig kaviar-craving).
Äter ni kaviar?

Läs hela inlägget »

Det är fruktansvärt ensamt och plågsamt att vara den enda vuxna i en skilsmässa med barn involverat.


När det är jag som måste svara på alla frågor. Frågor som jag inte har något svar på. För jag har inte fått, och kommer aldrig få, svar på dessa frågor.
Men ändå måste jag ge förklaringar som är tillfredsställande för ett barn att höra och kunna hitta förståelse i.


När det inte är som att vi är två föräldrar som gemensamt ska se till ett barns bästa utan att han enbart ser till SITT bästa.


När vidden av empati-lösheten och den känslomässiga störningen han har blir större och tydligare för mig för var dag som går.
När han vill prata om sina dejter med mig bara för på ett sjukt sätt trigga en reaktion. När han vill ta upp sitt hat till henne han var otrogen med som han numera kallar”galning”, och sen säger ”håll käften” åt mig framför våran son.

Då undrar jag mycket. Framför allt undrar jag varför jag skyddat honom. Varför jag försvarat saker fast inget försvar finns. Varför jag gett lojalitet när jag inte fått den tillbaka.


Varför jag vänt och vridit ut och in på mig själv för att korrigera för HANS brister och problem...


När jag var 23 år lovade jag mig själv att bara träffa bra män, efter ett antal mindre lyckade.
Jag svek mig själv nu.
Jag kommer inte svika mig själv på det sättet igen.

Läs hela inlägget »

Nyheter & Information

Kostvägen finns också på Facebook (Kostvägen) och Instagram (kostvagenveronica)!

Kontakt: info@kostvagen.se

Roligt att du hittat till min blogg!

Jag är Cert.Kostrådgivare inom lågkolhydratkost LCHF/Paleo och erbjuder förutom bloggen olika former av kostrådgivning, kurser och föreläsningar.

Jag tycker om god mat med naturliga råvaror, men vill också gärna ha enkla lösningar i matlagningen som inte tar för lång tid eftersom vardagen ofta kan kännas stressig. 

Jag bor med 6-åring,  katter (2 bengaler) i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm.

Jag har ätit lågkolhydratkost i mer än11 år och har tack vare detta gått ner nästan 25 kg i vikt och uppnått ökad hälsa på olika sätt.
Jag är jätteglad för alla era mejl och kommentarer och försöker besvara dem alla.

Kontakta Veronica:

info@kostvagen.se


Laddar innehåll...

Ett tillfälligt fel har uppstått med Instagramflödet. Var vänlig försök igen senare.

Tips på bra länkar:

Statcounter