Veronica Aderö, Kostvägen
Blogg om mat, träning och livet. Inspiration, kostrådgivning,föreläsningar, kurser...

2019 > 07

10 år med LCHF och jag har aldrig testat detta men plötsligt händer det: Kyckling dubbelpanerad i mandelmjöl och fläsksvålar. Pch ägg däremellan. Huuuuuur gott som helst!

Malde fläsksvålarna till mjöl med mixerstav och panerade kycklingfilé (saltad och pepprad) i 1. Mandelmjöl 2. Vispat ägg pch 3. Fläsksvålar.
Stek på medelvärme.
Bilden blev inte bra för de gick åt så fort! En ny vardagsfavorit!

Ha en skön fredag!

Läs hela inlägget »

Detta är en middag inom ”T1”, teknik 1 i ALP. Grönsaker, rotfrukter och 1/2 portion protein. Idag kyckling som jag sous-vidat och sen stekt och kryddat.

Grönsaker är ärtskott, tomat, paprika, champinjoner, aubergine och soltorkad tomat.

Läs hela inlägget »

Nyheter & Information

Instagram & Facebook
Jag finns också på Facebook (Kostvägen) och Instagram (kostvag
enveronica)!

Kontakt: info@kostvagen.se

Roligt att du hittat till min blogg!

Jag är Cert.Kostrådgivare inom lågkolhydratkost LCHF/Paleo och erbjuder förutom bloggen olika former av kostrådgivning, kurser och föreläsningar.

Jag tycker om god mat med naturliga råvaror, men vill också gärna ha enkla lösningar i matlagningen som inte tar för lång tid eftersom vardagen ofta kan kännas stressig. 

Jag bor med 6-åring,  katter (2 bengaler) i Hammarby Sjöstad i södra Stockholm.

Jag har ätit lågkolhydratkost i mer än 11 år och har tack vare detta gått ner nästan 25 kg i vikt och uppnått ökad hälsa på olika sätt.
Jag är jätteglad för alla era mejl och kommentarer och försöker besvara dem alla.

Kontakta Veronica:

info@kostvagen.se


Laddar innehåll...
Rosa tema på frukosten. Smoothie med bär, grönkål och kokosmjölk. Rysk yoghurt med granola. Kaffe. Flera kaffe...
När folk säger ”det här jävla året som varit” tänker jag hela tiden först ”aha, har du också haft det jobbigt, typ haft en man som blev galen och stack och du fick riva upp dig och ditt barn till ny miljö och starta om ditt liv?”. Sen visar det sig att aha, de pratar ”bara” om Corona… (ja såklart finns det de som hade det värre än jag också men det är inte de jag pratar om just nu…). Jag ska vara helt komplett ärlig. Är nära galenskap vissa dagar känns det som. Som nu när jag sitter med årets tråkigaste arbetsuppgifter och inte ens har kollegor att skratta med. Jag klarar det knappt. Och då menar jag på riktigt. Jag hotar mig själv att inte få kaffe innan jag gjort klart en viss sak. Jag tar en promenad. Jag lovar mig själv någon trevlig belöning. Det spelar ingen roll. Det är en kamp. Inte bara att ”bita ihop och göra” som det brukar. Sen känns det som att jag är omgiven av mängder av zombies som bara med monoton röst säger ”det är som det är nu” och ”man ska ju inte träffas nu” eller ”snart kommer vaccinationen”. Jag vill skaka och ruska om dem och be dem ta sig samman och bara bete sig normalt. Men det får jag ju inte för då är jag närmare än 2 meter och det ”ska man ju inte”… På ett sätt mår jag mycket bättre nu än för två månader sedan när jag fick dåligt samvete av att gå på Ica eller Apoteket och tänkte hela tiden ”man ska inte, man bör inte” och retade mig på människor som gjorde ”som de ville”. Nu har jag ju släppt det helt. Försöker ”leva normalt” i en helt onormal värld och det är lite ensamt här… 😉 Jag stör mig inte på något som någon annan gör och det är otroligt skönt. Som tur är har jag några personer omkring mig som faktiskt också beter sig ganska normalt och som man kan ”leka vanligt liv” med i korta stunder här och var. Det räddar mig. Det och promenaderna. Promenaderna tog mig ur ångesten för ett år sen och de gör allt lättare nu också. Och jag tänker att det blir bättre i morgon. Det blir det nästan alltid.
Hoppas din januari går som planerat hittills. Och om inte så håll ändå kurs. Inget är ”förlorat” för att man inte följer en spikrak väg. Livet är inte en spikrak väg för någon. Men hälsan är bland det viktigaste. Så tänker jag. Inte att plåga sig med olika dieter och jättejobbiga träningar. Utan att göra det man kan för att må bra, fysiskt och psykiskt. Man kan inte välja det ena, vi är en helhet. Jag jobbar vidare med långa promenader i dagsljus. Och hitta bättre koncentration. Efter den stress som varit senaste året med separation, flytt, corona så känner jag att fokuset blivit sämre. Då jobbar jag på det. Smaken och lukten är inte tillbaka fullt ut. Det har nu gått drygt två månader och jag skulle säga att det är på kanske 80% av vad den varit så visst går det framåt men... Jobbar vidare med zink och luktträning. Kaviar på mackan är ett måste för att få in saltet, som jag känner bra. Ha en fin söndag!

Tips på bra länkar:

Statcounter