Ett liv i kaos - bakom bilderna

Vi låg tätt omslingrade i sängen. Vi sa att vi älskade varandra. Han somnade före mig, men jag somnade strax därefter. Det var 16 dagar sedan.
 
Morgonen efter säger han ”jag vill skiljas”. Jag går i chock hela dagen. Det fanns ett lugn när han sa det. Något var jättekonstigt och helt jävla fel. Sådant känns. Han lämnade hemmet på eftermiddagen. Sa att han skulle till kompisar och ”komma hem tidigt”. Skickade ett sms på natten att han inte skulle komma hem alls. Och på morgonen ett sms om att han skulle köpa med sig god frukost till oss. Puss.

Han hasplar ur sig att han träffat en annan. För några veckor sen. Hans livs kärlek är det. Han vill skiljas. Och de två har pratat om att ”köpa ut mig ur huset” för ”det blir bäst så”. Han säger att han älskar mig och att jag är hans bästa vän. Jag är i chock. Jag skakar. Jag mår illa. Jag gråter. Han åker iväg på jobb.

Oerhört snabbt står det klart att jag inte kan sörja nu. Att jag inte kan gråta hela dagarna. Att jag inte kan skrika. Att jag, för att jag är mamma, inte kan slå sönder saker. Att jag inte kan byta lås. Jag är nu av honom utsedd till ”projektledare” för skilsmässan. Precis som jag varit projektledare i relationen vill han nu att jag är det när han väljer att lämna den. Han beställer papper på tisdagen. Sen säger han till mig ”Nu måste du fokusera”. ”Du måste landa”. ”Sonen ska inte bli inblandad” Och vidare ”hur gör vi med allt?”.
 
Jag kan inte äta. Kan inte sova. Har aldrig någonsin tidigare varit i ett tillstånd som inte för stunden kan kännas lättare med lite mjölkchoklad, men nu är det bara ett konstant illamående och jag fryser. Han skickar sms att ”vi måste värdera huset. Hon vill flytta in”. Och ”vi måste få till bodelningen”. Han vill alltså byta ut mig. Säger det klart och tydligt. Jag ska ut tycker han. En annan ska in. Han ska fortsätta ett liv han uppenbarligen gillar till viss del, bara byta ut lite personer. ”Skojar” om att jag kan bo i grannens attefallshus. 

Jag blev hans partner för 7 ½ år sedan. Jag blev mamma till vår son för 6 år sen. Jag blev hans fru för 4 månader sen. Nu ska jag bara bytas bort utan att krångla. ”Jag har sagt till henne att du är klok och vettig och att vi nog ska kunna ha ett bra samarbete”. Det sa han i samma andetag han berättade att han ville byta ut vår relation mot en han träffat för 4 veckor sedan.
 
Nu har jag levt i 2 veckors känslomässigt kaos. Framtidsdrömmar har krossats. Resor avbokats. Han har gjort vårt fina hus fult genom sitt agerande. Han och hon har krossat en familj utan att tveka det minsta. Gränslösheten och bristen på respekt är stor. Han drar in den jag skyddar och älskar mest i världen, min son, på ett sätt som är orimligt för alla, utom just för dem.

Och jag tänker inte vara tyst nu. Hur många gånger har man som kvinna inte varit tyst och skyddat män som betett sig olämpligt. Jag har slutat med det i mitt liv. Faktiskt för ganska längesen.
Min Jul kommer bli väldigt annorlunda i år. Och jag vill inte ljuga ihop en glamour som inte finns. Bilder som inte är sanna.  Ett blogg/instagram-liv som är fejk.

Ja, jag kommer ha en fin Julgran och kanske visa den här. Min fina son. Äta god mat. Men mycket kommer vara annorlunda. Och in i helvete tufft. Så varenda bild på julskinka. LCHF. Sockerfritt. Det är sant. Men detta är kulissen och bakom kulissen pågår ett liv.
 
 

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln