Träning dag 10

Wow, redan dag 10 ?!?!
 
Verkar det omöjligt, svårt och jobbigt att träna varje dag ?
Ja, exakt så kände jag också-det var därför jag gav mig själv denna utmaning.
Tänker så här :Om jag klarar av att träna varje dag i två veckor så borde jag med lätthet se till att alltid hinna få in 3 pass i veckan sen.
 
För en del människor kommer det naturligt och spontant, så har det aldrig varit för mig. Jag har helt enkelt ingen bakgrund att träna. Jag gick inte på någon fysisk aktivitet när jag var barn (en kort period av ridning bara). 
Jag avskydde skolgymnastiken, hittade på olika skäl att slippa, och brukade gena över joggingspåret och ta en cigarett någonstans i mitten när vi tvingades ut på löpning. Min idrottslärare hotade mig med uteblivet betyg i idrott sista terminen på gymnasiet, men genom en uppryckning där jag bland annat deltog i en sim-lektion och var med på en orienteringsdag lyckades jag få en 2:a.
 
Det var inte förrän jag var i 30-årsåldern, i samband med att jag slutade röka, som jag började träna. Springa var det först. Det var mycket springningen som fick mig att sluta röka. Kändes liksom inte som en bra kombination. Sen styrketräning på gym. Och sen har det ”rullat på”. Eller inte. Sanningen är ju att det sällan ”rullar på” utan att jag måste göra detta till en rutin som jag bara gör utan att känna någon direkt motivation- lite som att använda tandtråd…
 
Därför är det i stort att jag idag tränat TVÅ pass! Ja, ni läste rätt! På lunchen körde jag en halvtimme styrketräning på gymmet och på kvällen en joggingrunda på ett par kilometer när sonen körde parkour (jag vill att han ska komma in i träning och tycka att det är kul från en tidig ålder). Varför ? Jo, för att i morgon hinner jag verkligen inte.
Jag är ensam med Eric när Magnus är på tjänsteresa och i morgon är det workshop, kvartalsbokslut och en AW med vänner på kvällen. Så då tänkte jag alltså att jag kör två pass idag så jag håller utmaningen.
Visst räknas det ? :)