Man kan tro...

att han sover hårt men bara så länge det finns kroppskontakt... Nåde oss om vi försöker placera honom någonstans bortom oss själva... Tårarna rinner och underläppen darrar, pust...

Jag väntar fortfarande på att det ska bli lättare och jag ska få några sekunder för mig själv. Men jag försöker tänka positivt. Och hoppas att han kommer bli ett tryggt barn, med all denna kroppskontakt. Då är det värt varenda sekund!

Etiketter: barn

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Irre » Håll ut för din rätt! :  ”Hej! Du har skrivit jättebra! . Nästa är väl att han ska ha rätt på om ledamöter..”

  • Gunilla » Övertygelse!:  ”Jag som har jobbat på covidavdelning, har inte vaccinerat mej. Tycker att detta..”

  • Lena » Håll ut för din rätt! :  ”Jättebra skrivet, på en alldeles lämplig nivå och med utmärkta argument. Tack fö..”

  • Eva Hazard » Håll ut för din rätt! :  ”Bra! Helt hemskt galet överallt nuförtiden ”

  • Catarina » Håll ut för din rätt! :  ”Så bra skrivet! Håller helt med dig. Detta håller på att gå helt överstyr.”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln