Vilken debatt!

Fortsätt att sakligt informera och debattera livs och kostfrågor. Olika modeller brukar skapa bristande tolerans istället för nyfiket intresse. Det är likadant inom terapeutisk behandling.
Ökad tolerans och intresse ökar ju mer kunskaper bortom modellerna vi söker.
"Stå på dig" annars gör någon annan det/ Ingrid

Jag tror det är hur människor uppfattar LCHF också. En del tycker att LCHF är att äta så lite kolhydrater som möjligt och en del ser det som att undvika kolhydrater men med kanske en del undantag. När man använder samma term men menar olika saker så kommer det alltid att bli debatt. Jag har så svårt att förstå varför människor måste vara så dömande mot varandra instället för att vara stöttande och positiva. Alla försök och ansträngningar att äta mindre socker/kolhydrater är bra! Såg ett så bra ordspråk idag, Strive for progress, not perfection!

Jag uppfattade det inte som att det handlade om att Johanna vänder sig mot superstrikt LCHF i sig självt, och hon är definitivt för individanpassad kost. Det hon vänder sig mot - uppfattar jag det som - är fenomenet att det finns en trend att äta superstrikt även fast man inte behöver. Det blir för vissa ett syfte i sig självt att hålla på att mäta, räkna och nolla och hon är orolig för att LCHF går mot metodhållet i stället för att vara en kost där man har ett, vad ska man säga, mer avslappnat förhållande till det man stoppar i sig?

Jag bryr mig inte om om LCHF:are äter strikt resp. liberalt, bara de vet med sig VARFÖR de äter som de gör och har reflekterat över det, och deras kroppar mår bra av det. Jag äter själv normal LCHF men gör ibland medvetna val att äta liberalt (eftersom jag nått en vikt som jag är nöjd med) och har då direkt fått kommentarer i stil med "Sånt får man inte äta!" på facebook och i min blogg. Jag förstår (hoppas) att de ges i all välmening, men för mig känns det kränkande eftersom jag ätit LCHF i över två år, gått ner 20 kilo, vet vad jag mår bäst av och vad jag sysslar med. På samma sätt antar jag att det är skitjobbigt för de som gjort ett medvetet val att äta strikt att få höra kommentarer om det.

Däremot kan man anta att det faktiskt finns många som INTE vet vad de sysslar med (en tid på ett LCHF-forum gör detta ganska klart, det finns måånga som inte är pålästa alls) eller som äter en variant av LCHF som inte är ultimat för just dem och deras mål. Hur når vi dessa utan att skriva dem på näsan och kritisera dem? För det är där jag upplever att vi gärna landar just nu. Som Filippa skriver är det inte alltid lätt för folk att veta hur de ska äta rätt och att de gärna vill ta genvägar genom att äta precis som någon annan (jag får mail från folk ibland som vill att jag ska låta bloggen innehålla detaljerad info av vad jag äter, så att de kan följa det efter punkt och pricka). Det måste finnas något sätt att tydligare visa på att LCHF utgår från individen och att det kan ta lite tid att hitta "sin" LCHF där man äter en kost som gör att man uppnår de mål man ville.

Jag blir lite trött på sektsnacket. Somliga kostrådgivare låter som upprörda dietister. Suck. Låt folk experimentera hur mycket de vill tills de hittar det som passar dem. Superstrikt eller liberalt. Länge leve den individanpassade kosten!

Känner inte själv igen fenomenet med fördömande som Johanna skriver om. Men självklart finns det folk till allt här ute på nätet! Det vittnar många bloggare om... Diskussioner är annars av godo, tycker jag, man får sig ibland nyttiga tankeställare.

Jag vet inte om bigarråer och kaviar klassas som lchf precis, men måste allt du äter vara lchf? Det blir en viss skillnad om du skriver: "kaviar är lchf", eller om du skriver "jag äter ägg med kaviar". Det känsliga i ditt fall blir kanske att du som utbildad kostrådgivare ses som normbildande i dina val. Du har tagit ställning, är påläst och förespråkar en viss kost. Och då blir vissa förvirrade om du helt eller delvis lämnar den kosten? I början är många osäkra på vad man egentligen "ska" äta inom lchf. Det är ju rätt mycket som man får tänka om.

F ö håller jag helt med dig om att folk är hopplösa på bussar. När jag var höggravid gick jag på kryckor. Tror du att folk reste sig upp och gav mig plats? Nä.

Tack för dina inspirerande och kloka blogginlägg! Hoppas du och magen mår gott! :)

Älskar bigarråer, äter (liberal) lchf :)

Jag håller med dig och med Johannas inlägg. Jag tror dock problemet ligger nånstans i att nybörjare blir förvirrade, äter som de redan friska och förstår inte varför de inte går ner i vikt. Och så tror de att lchf inte funkar. Vägen till framgång är trots allt kunskap. Det gäller helt enkelt att läsa på lite och inte bara laga samma mat som folk på Instagram.

Sedan får man välja själv om man vill äta bigarråer eller inte. Och hur mycket. Och hur ofta.

Jag har också börjat tänka att det inte är nåt fel med kolhydrater egentligen, det är bara mängden som har gått så otroligt mycket överstyr. Men jakten efter den lilla minsta är väl inte heller så bra.

Personligen är mat nåt jag äter för att överleva och för att det är gott. Sedan vill jag dock helst inte att hela mitt liv kretsar kring det, en av anledningar varför jag gillar just lchf, man slipper äta jämt...