Varför blir det aldrig lättare...???

Jag har ju haft (har?) en svacka i min löparträning... Känns motigt, segt... Igår när jag sprang bestämde jag mig för att strunta i tid och hastighet och bara springa lugnt så det kändes bra och så jag fick en bra upplevelse, och det fungerade. För annars tycker jag att det senaste passet sitter i hjärnan, och var det jobbigt och tungt så blir man liksom "rädd" att det ska bli likadant nästa gång och så blir det en ond spiral.

 

Eller som min mycket bra-iga löparkollega på jobbet sa sist vi sprang "Men varför blir det aldrig lättare?!??!". Vi brukar peppa varandra så gott vi kan men den här dagen sög det rent ut sagt och löpturen slutade med en promenad och inhandling av lunch...

Men bara att fortsätta. Snart känns det bättre. Och en sak är säker-man får inte mer ork att träna genom att sluta träna...

Några veckor till årets första lopp... Grillfemman.

 

Etiketter: träning

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Ingrid » Rutiner - Tips för nystart:  ”Empati med oss själv som människor försöker jag leva efter varje dag. Bra att bl..”

  • kristina » Rutiner - Tips för nystart:  ”Jag kan inta annat än att hålla med dig rutiner är jätteviktiga, har faktiskt gå..”

  • Ida » Vitkålsmos...:  ”Kan man använda grekisk yoghurt istället för Philadelphia ost ?”

  • Eva » Varmt, varmt, varmt...:  ”- Rökt fisk med kall romsås - Cevapcici i grillpannan (tips är att addera 1/2 ms..”

  • Björn Aldenfalk » Vardagsmat :  ”Ser väldigt gott ut! ”

  • Ingrid » #Metoo, fortsättning följer...:  ”Förövare erkänner inte eftersom de förnekar att de objektifierar andra människor..”

  • Anne » Godaste LCHF-frallorna jag testat!:  ”Jättebra bröd! Jag experimenterade och tog valnötsmjöl, kryddade med Zatar och d..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln