Varför blir det aldrig lättare...???

Jag har ju haft (har?) en svacka i min löparträning... Känns motigt, segt... Igår när jag sprang bestämde jag mig för att strunta i tid och hastighet och bara springa lugnt så det kändes bra och så jag fick en bra upplevelse, och det fungerade. För annars tycker jag att det senaste passet sitter i hjärnan, och var det jobbigt och tungt så blir man liksom "rädd" att det ska bli likadant nästa gång och så blir det en ond spiral.

 

Eller som min mycket bra-iga löparkollega på jobbet sa sist vi sprang "Men varför blir det aldrig lättare?!??!". Vi brukar peppa varandra så gott vi kan men den här dagen sög det rent ut sagt och löpturen slutade med en promenad och inhandling av lunch...

Men bara att fortsätta. Snart känns det bättre. Och en sak är säker-man får inte mer ork att träna genom att sluta träna...

Några veckor till årets första lopp... Grillfemman.

 

Etiketter: träning

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Effie » ALP frukost T1:  ”Jag gav upp ALP. Behåller visst tänk (grönsaker, undviker mejerier men inte till..”

  • jerry colin » ALP-diet, hur går det ? :  ”Cureidea keto factor fastest way to get into ketosis supplements for weight l..”

  • Nisse Hult » Stora frukostar !:  ”Och var är fettintaget om jag får fråga?”

  • Effie » ALP-diet, hur går det ? :  ”Jag har kommit till den fasen I ALP som man ska kunna hålla resten av livet. Den..”

  • kristina erkers » Ge inte upp!:  ”Glömde skriva att jag har ulcerös colit och har värden nu som en frisk samt ploc..”

  • kristina erkers » Ge inte upp!:  ”Du har så rätt , det är så lätt att bli lite för mycket fokuserad på vikten. Tac..”

  • Cavewoman » Middag :  ”Ja nu ser jag att proteinet saknas, spännande håll oss gärna uppdaterade om de..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln