Bli av med sötsuget...

Nyckeln till att kunna låta bli saker som triggar igång våra belöningssystem i hjärnan på fel sätt är att inte vara sugen på det...

Låter det konstigt?

 

Tänk såhär: För en icke-rökare är det det jättelätt att tacka nej om han blir bjuden på cigarretter för hans hjärna vet inte om vilken kick och belöning en cigarrett ger. För en rökare som vet det här är det svårare. Där måste beroendet brytas och sedan kan hjärnan så småningom glömma bort kicken som cigarretten gav...

 

Likadant fungerar ett sockerberoende. Hjärnan måste glömma bort kicken som sockret gett, men det tar inte så lång tid. Någon vecka/några veckor. Sen är det psykiska vanorna man måste jobba emot (att "mys-äta", "artighets-äta") osv.

 

Viktigt är också att äta en kost som inte ger signaler till hjärnan om att det är KRIS, dvs en kost med mycket kolhydrater som ger stora blodsockersvängningar. För vi kan inte och orkar inte kämpa emot om vår hjärna säjer att vi måste ha socker, och det kommer den säja om vi äter fel (socker = vanligt socker, och mjöl, de snabbaste kickarna).

 

Många brukar tycka synd om mig när jag inte "får" äta av fikabrödet för det här är väldigt svårt att förstå. Att jag inte ens är sugen. På riktigt. Det har absolut NOLL med karaktär att göra, det har med att göra att jag äter mig mätt och nöjd på mat, och på att jag aldrig får sådana blodsockersvängningar att jag måste ta till en kexchoklad i Pressbyrån eller en kaka kl. 14.30.

Det är inte mer synd om mig än om en icke-rökare som aldrig är röksugen...:-)

 

Jag är däremot väldigt, väldigt GLAD att kunna leva utan detta sug, för det är DET som gör det möjligt för mig att må bra och hålla vikten!

Etiketter: diverse kost

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln