Kommentarer som stannar kvar i minnet...

I morse när jag gjorde ägghack med majonnäs tänkte jag på en kommentar jag fick av en kille i skolkorridoren när jag var 14 år.

Han satt med sin kompis och sa till kompisen(högt, så att jag hörde) om mig att "Hon är rätt snygg men det behövs mindre majonnäs där...".

Jag var inte tjock när jag var 14. Jag vägde ca 64 kg till mina 174 cm.

Men kommentaren tog hårt. Och jag har tänkt på det ofta när jag ätit majonnäs, och har haft dåligt samvete för det...

Jag har en annan kompis som i årskurs 4 fick en kommentar av en kille om att "ditt arsle är stort som en ladugårdsdörr" (och hon är smal och var smal). Det är inget som hon har glömt 25 år senare...

Det behövs respekt och ödmjukhet inför att vi ser olika ut, och den respekten och ödmjukheten måste läras ut till barnen och barnen måste få den från vuxet håll.

Och nu äter jag majonnäs helt utan dåligt samvete och fokuserar på alla positiva kommentarer som kommit istället...