Att träna sig i form

Min syster och jag en av de varma soliga sommardagarna
Min syster och jag en av de varma soliga sommardagarna

Att träna sig ner i vikt är något jag verkligen har prövat! För det ska ju fungera så bra säjer dom... Om man bara börjar träna så ramlar kilona av. I alla fall i teorin.

Om träningscykeln säjer, att "nu har du förbrukat 470 kalorier" så tänker man (jättehungrig som man är efter träningen när man går på kolhydratsdrift) att "perfekt, nu blir pizzan på fredag inga problem".

Sen att man även har stoppat i sig bananer eller annan frukt både före och efter träningen tänker man inte ens på, det är ju sånt man "måste ha" för att orka. Sen "måste" man också äta lite, lite större portioner för man blir ju så hungrig när man tränar "mycket"...

 

En vår/sommar tränade jag inför Midnattsloppet. Sprang 2-3 gånger i veckan från april till augusti. Om man kommer från noll träning till såpass mycket träning borde man i teorin kunna gå ner ett gäng kilo på det om man är överviktig från början. Jag gick ner 2 kg.

Jag fick bra kondition och träningen ger en fantastisk energi och extra ork men som viktminskningsmetod är det en plåga. Och helst för oss tjejer.  Killar tappar mycket lättare i fettvikt av att träna.

Eftersom många ser träningen som en viktminskningsmetod tror jag att det är en stor del att folk försvinner från gymmen i februari/mars. Det är då man märker att det ju "inte funkar". Och man har inte hunnit träna tillräckligt länge för att uppleva alla andra fördelar med träningen utan man lägger av och återgår till gamla (o)vanor.

 

Vad försöker jag säja?

Jo, jag försöker säja att man ska träna. För att bli pigg, för att få extra energi, för att stärka musklerna, för att få bättre kondition, för att orka bättre i vardagen.

 

Vill man gå ner i vikt ska man ändra kosten.

Etiketter: träning

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln